Malins värsta (o)vana

Något har jag lärt mej om corgins lynne; stark vilja. Malins mat-tider spårade ut redan för en tid sedan. Vid ett halvt års ålder då hon började få mat två gånger om dagen. Då ansåg lilla fröken att morgonmålet skulle komma tidigt, ca 4-5-tiden. Det var ok tyckte jag, då blev det ca 6 h mellan målen, så jag steg upp när hon kom och "anmälde" sin hunger, och gick tillbaka och lägga mej efter det. Ge aldrig efter för en cardigan. Morgonmålet skulle serveras allt tidigare och tidigare, det blev ca 1-2-tiden på natten. Jo, jag försökte ignorera hennes kommenderande men problemet var våra grannar! De var inte så glada att höra hundskall på natten, de är annars också så snabba med att knacka i väggen, om de blir irriterade på våra hundar som kan skälla då och då. Så jag kunde inte göra något annat än att ge henne maten. Nu är då matschemat rubbat så att morgonmålet har blivit kvällsmål, hon får det ganska sent, just före jag går och lägger mej. Så nu skulle man tro att hon sover snällt och lugnt hela natten, men nej... ser ut som om vanan nu är inlärd för hon fortsätter med samma beteende fast hon inte borde vara hungrig!! Hon väcker mej ca kl 12-1 med att klappra tänder, snappa och bita i luften (är det här ngt typiskt corgit?), puffar med nosen i mitt ansikte och förstås, skäller, om jag inte stiger upp. När jag stiger upp och frågar vad hon vill springer hon till köket! *suck* problemkooki... Jag borde få vårt rum ljudisolerat då skulle jag få det här bort på 3-4 nätter.. Har nån någon smartare ideé?

canis Malin

Då är jag och Malin godkända Canis klickertränare :) Slutprovet klarade hon galant, det var inte så krävande som jag trott. Vi fortsatte helgen med baklängeskedjning. För att kedjan skall vara stabil skall hunden ha flyt och stimuluskontroll på beteenden som hör till kedjan. Malin har somliga beteenden starka, men inte direkt flyt på dem, och verkligen inte under stimuluskontroll. Men vi lyckades få en kedja relativt skaplig. Den såg ut såhär: springa till target, lägga sej, inkallning med handtarget. Så vi hade något som nästan såg ut som inkallning med ligg. Vädret var varmt och det tärde förstås både på hundägare och hundar. Malins energi räckte längst av alla våra åtta hundar (inget konstigt där....:D) men hon var tydligt trött söndag eftermiddag och det syntes nog i hennes utförande. Nu är det då sluttränat med canis-gruppen och det är synd :( Vi trivdes mycket bra och det var en väldigt bra erfarenhet för Malin; övernattningar på främmande ställen med främmande hundar och miljöträning med hästar, getter och hennes bästa kompisar; åsnor.

Nu när det här delmålet är avklarat kan man planera följande. Så då jag kom till jobb var första saken jag gjorde att beställa lydnadsprovsreglerna och tälvingsböcker för lydnad och agility. Med agilityn ligger vi ännu lågt, jag vill röntga henne före jag vågar börja träna på allvar, så därför blir det mera lydnad. Kanske jag också borde köpa en träningsdagbok. Jag gillar att vara noggrann med träningen och att hålla dagbok är väldigt nyttigt. Så sommarens mål är att träna ordentligt :) Jag hoppas att ännu komma med på ett lydnadsveckoslut, eller möjligen agility, eftersom Eva Bertilsson & Emelie Johnson Vegh har en tre-dagars kurs här riktigt nära oss i juli-augusti skiftet... Jag väntar på bilder som mina träningskompisar tog på helgen. Bilden ovan är gammal, det är Malin och Remu. Jag måste sätta in bilder mellan varje stycke då jag inte får styckeindelning...? Antagligen fråga om någon inställning jag borde ändra...

Utställningsträning, lydnad och agility

Nu när jag har anmält Malin till hennes första utställning, lönar det sej säkert att öva lite på det också. Det gjorde vi förra söndag och det gick faktiskt riktigt bra. Det enda problemet är att jag inte är någon handler :) Malin kan nog allt som behövs; att stå på skrangliga bord, springa med andra hundar och låta främmande skrämmande typer vara närgångna. Så det är med gott mod vi far på specialutställningen den 9.6.

För övrigt har vi hållit oss till de mera viktiga träningarna. På lördag lydnad och söndag agility. Lydnaden gör hela tiden små babystep framåt, precis som det ska vara. Ibland blir det större hopp, som tex med apporten. Hon hade så svårt att förstå den i början att jag redan satte mej in i att det här kommer vi att träna väldigt sakta men säkert in. Sen plötsligt bara förstod hon att hon inte skulle tugga på apporten, och nu håller hon hårt och fint. Tiden är verkligen inte lång och jag håller själv i den hela tiden (då känner jag också att hennes grepp är stadigt), men ett tydligt litet språng framåt i inlärningen.

I agilityn tränade vi bakombyten. En mycket nyttig övning som visade sej vara lite knepig. Ibland har Malin väldig sug mot hindren men ibland tittar hon mest på mej och leksakerna. På söndag var det en "tittar på leksaker" dag så träningen var lite trög. Men den sista banan, som bestod av hela tre hinder, gick riktigt bra. Jag tror Malin får mera drive sen när hon verkligen kan börja hoppa. För de flesta hundarna är agility i sej självt belönande, för hoppandets skull. För tillfället fattas den här tillfredställelsen för henne, så jag antar att det är därför hon är lite leksaksfixerad.

Alla bilder tagna av Hannah.

Till Lovis

Malins enda syster Lovis är borta. Hon hade allvarliga tillväxtstörningar i armbågslederna. Det är mycket sorgligt och jag är så ledsen, Lovis husse och uppfödare Viveka. Den här dikten är till er.

Vi njuter i majväder

Jag har gått med i KKK. Det här är inte ku klux klan utan "Kirkkonummen kennnelkerho", Kyrkslätts egen hundklubb. Masaby, där vi bor, (en by inne i Kyrkslätts kommun) har också en egen klubb; Ertti. Hannah representerar Ertti på tävlingar men jag beslöt mej för KKK, som är en större klubb och mera tävlingsinriktad. KKK har dessutom en egen agilityhall, som vi hoppeligen nästa vinter får träna i. För tillfället rymms vi inte med i någon grupp, varken agility eller lydnad. Men det stör mej inte, jag har inte så stort behov att vara med i grupp för skolningens skull, enbart störningen, och det hinner vi med. I agility behövs förstås hindren, därför hoppas jag att vi i höst antingen kommer med i en grupp, eller får tillstånd att träna i hallen på allmän tid.

Gårdagens lydnadsträning var ok. Vi tränade på KKK:s lilla uteplan och ibland var störningen (nån hund som var för nära) för stor för att Malin kunde koncentrera sej. Då avbröt jag träningen och fortsatte efter en stund med nåt annat. Träningen kändes lite splittrad därför men annars var jag nöjd. I synnerhet med apporten! Tydligen hade jag lyckats "klicka" rätt (i det här fallet använder jag inte klicker, utan ordet "bra") för Malin höll i apporten en bråkdel av en sekund längre än på förra träningspasset och inget tugg förekom! Det var superfint och därför tog jag inte många repetitioner. För tillfället övar jag alltid apporten i början av träninspasset, när hon är full med energi, för jag vill bygga in rätt stressnivå i momentet. Det här kan förstås också ha sin orsak till att hon började tugga. Det skall bli intressant att se hur det går nästa gång :)

Men det blir inte idag för idag skall det tränas utställning (!!!) med en bunt "misbehaving corgis" :D Det skall bli riktigt roligt. Hannah tar kameran med och Malins boyfriend Remu kommer också! Vädret är för tillfället alldeles fantastiskt. Vad mera kan man begära, hundar, underbart majväder, kaffe och trevligt sällskap :)

Nästan 10 månader

Malin mullvad

Om tre veckor skall jag och min mullvad kunna visa upp en massa grundfärdigheter på canis klickertränarutbildnings slutprov! Nu blev det panik... Följande färdigheter är ännu såååå inte tillräckligt tränade; inkallning från sitt på kommando (LP1), 20 meter fritt följ med en vändning, backa intill vägg, också i vinkel (!! paniken stiger..), hålla fast apport i fem sekunder och bli liggande i 1 minut med förare på 20 meter. Hah! skall man skratta eller gråta... Det som känns mest jäkligt är att jag skulle verkligen vela göra de här ordentligt men nu känns det som om jag måste skynda, och då kan det inte bli bra.. Så jag får inte skynda, för bra måste det bli, eftersom jag ogillar starkt att gå tillbaka i träningen! Tränas måste det alltså nästan varje dag, så nu ser jag hur bra Malin tål hårdträning... Mullvad är hon för att hon skall hela tiden gräva hål i marken, böka och gräva upp rötter och blomlökar. På agilityfältet gräver hon också gropar genast det blir trist och ingenting händer. Hon skulle också kunna vara ett tryffelsvin eller Timon, från Timon och Pumba. Deras mat bestod av skalbaggar och maskar, vilket Malin också gillar...