Malin på klickertränarkurs

Då är veckoslutets klickertränarkurs gjord. Första dagen hade jag bara Seamus, men idag följde också Malin med. Lite riskfyllt var det, för hon höll direkt på att bli Malin-nappad av samtliga kursens deltagare! Gud vad hon är söt, tyckte alla, och visst är hon det.... :)

Så mycket lydnadsträning blev det inte (jag tränade också med Seamus), men vi fick en riktigt bra start för det. Jag har inte använt klicker på henne förut så jag fick den "inprogramerad" samtidigt som vi övade på att se på andra hundar tyst. Malin lärde sej snabbt, jag har inte bara en vacker hund, utan också en smart! Vi gick från att skälla på alla, oberoende hur långt borta de var, till att hålla kontakt (och dessutom gå riktigt fint fot!) bara några meter från en annan hund. Okei, beteendet är förstås inte på något sätt inlärt, men det gav mej mycket hopp. Hon är inget hopplöst fall.. :)) Dessutom fick jag smarta råd från våra lärare. Valpar behöver inte så mycket socialisering med andra valpar. Det räcker med några goda kompisar och resten kan man glömma. Viktigare är det att lära in korrekt beteende vid andra hundmöten, dvs kontakt med mej, inte den andra hunden. Så nu tänker jag skippa alla lekskolor och valpkurser. Det ända vi behöver är att träna på ställen där jag själv kan inverka på avståndet till de andra hundarna. Att tränga in sej i en liten lokal med andra valpar kan inte ha något positivt att ge....

Träning

Förutom normal socialiserings träning tränar vi två saker för tillfället som har med agility att göra. Burleken, eller Crate Games och circle work. Burleken är av Susan Garrett och de som inte vet vad det gäller, kan ta en titt här: Crate Games

Vi har kommit så långt med Malin att hon går mycket gärna in i buren och sätter sej. Hon går så gärna in i buren att om jag har tänkt göra något annat med henne, måste jag sätta buren uppochner eller packa ihop den. Vi har inte den bästa buren till det här ändamålet, dvs det är en tygbur och där är öppnandet och stängandet av "dörren" inte så praktiskt. Malin kan alltså nu sitta i buren och tål också i viss mån "störningar", burdörren är helt uppe och jag kan lite flytta på mej utan att hon kommer ut. Om hon försöker komma ut stänger jag genast dörren. Hon skall lära sej att komma ut endast på mitt kommando. Nu bygger vi på det här och gradvis sätter mera störningar.

Med circle work har vi inte kommit långt. Circle work är av en annan top aglity tränare, nämligen Greg Derrett. Det är grunderna till handling och går ut på att hunden följer dej på vänster och höger sida i en cirkel, både på utsidan och insidan. Efter det här följer olika vändningar och frontcross.

Hinder har Malin förstås inte tagit, annat än rör. Leken är nu det viktigaste. Det är verkligen inte svårt att få henne att leka, men där är mycket att göra ändå, som tex att lära henne att inte springa bort med bollen varje gång, eller springa till en annan hund :)

Vaccination 1

Malin och Aada (en av våra tre katter) var tillsammans till veterinären. De fick varsin spruta i nacken och mycket beröm. Malin såg till att alla på veterinärstationen visste att hon anlände. Kan ljudnivån ha något med hundens storlek att göra?? :)

Lekskolan

På söndag var Malin i lekskolan. I början var det skrämmande, så många hundar och nytt ställe. Och jag förstår henne, tyckte själv att det inte var så lyckat arrangerat. Lokalen var väldigt liten och ännutill uppdelad i tre bås med varierat antal valpar i. Först var Malin ensam ihop med en borderterrier, men det gick inte alls. Båda var nervösa och mycket högljudda. Vi försökte lugna ner situationen med att slänga godis på golvet och lite hjälpte det nog. Men eftersom båda var väldigt skälliga fick Malin flytta till den lugna gruppen. Där var ca fem andra valpar, alla lite skygga, och det passade Malin väldigt bra. Tog inte lång tid förrän hon gick omkring bland alla, (människorna satt på golvet), dammsög godisen från golvet, satt nosen i främmande människors fickor och kassar och tog lite fräckt godis som var menat till andra. Det blev alltså aldrig någon lek mellan hundarna. Mest var det att vänja sej med främmande hundar, och det var ju helt ok. Malin är mycket social när den första osäkerheten har försvunnit.

Malin, 3 månader

Malin fyller på söndag tre månader. Vi kommer att fira det med agilitytävlingar och lekskola för valpar. Men här kommer tre månaders bilder.

Min vackra hund...

Min söta hund...

Våra vackra, fina, söta, smarta (mindre smarta), härliga hundar....

Malin och Remu

Nu har Malin hittat sin bästa kompis! Han heter Remu och är en mycket stilig ung man i brindle kostym. Hans riktiga namn är Geestlands Highball. Remu är en månad äldre än Malin. De har jätteroligt tillsammans och Malin är tom. lite trött resten av dagen. Antagligen leker du också nu, i skrivandets stund! Jag sätter in bilder på de två busfröna. Malin är mörkare och har mindre öron :)

Äntligen ett inlägg!

Malin har snart varit två veckor hos oss. Hon har anpassat sej snabbt och allt har till största delen gått riktigt bra. En mindre trevlig insident med vår sju åriga kortistik, Qapra, har förekommit men annars har också de gamla hundarna i huset tagit henne relativt bra emot. Det är bra att hon är tuff och modig, en vekare valp skulle inte ha passat in i det här sällskapet.

Malin är mycket lekfull, precis vad jag hoppades på. Än så länge är det svårt att se skillnad på människohänder och leksak, men vi övar på det :) I synnerhet Hannah, min dotter, som jag kallar till Malins "nanny", eftersom hon sköter henne dagtid, har blivit utsatt för Malins sylvassa tänder. Min andra dotter, Ina, är Malins "gudmor". Ina bor inte så mycket hemma mera så om Malin nångång behöver ett tillfälligt hem, tar Ina hand om henne.

Malin är mycket högljudd ute, skäller lätt på allt som rör sej. Hon ser nog mycket tuff och bestämd ut, med svansen rakt upp, när det kommer andra hundar eller människor emot, men lite osäkerhet döljer sej säkert bakom. Annars skulle hon väl inte ha behov av att skälla. Tyvärr har hon inte ännu träffat andra valpar att leka med så vi försöker komma med i en valparnas lekskola. Kanske vi också går med i en valpkurs för jag tror hon kommer att behöva mycket övning runt andra hundar. Två gånger har hon varit med på våra agilityträningar. Första gången blev hon ordentligt rädd för de stora hundarnas ivriga skällanden, stackare kunde ju inte förstå varför dom skällde. Men i slutet av vår halltid, när det var lugnt, tog jag henne in på nytt. Vi lekte lite och hon gick faktiskt ett sex meter långt rör helt utan tvekan :) Malin var alltså under 11 veckor gammal då hon tog sitt första agilityhinder! Många fler kommer det att bli :)

Sätter in några bilder på henne från valptiden hemma hos Viveka.