lördag 10 november 2012

Malins byggnad och agility

Maps är nu röntgad. Officiella resultaten har jag ännu inte fått från kennelklubben, men de for in som följande; armbågar 0/0! (jess!), ryggen ok, knäna 0/0 men ack och ve, höfterna E/E... :( ändå jublade jag hela vägen från veterinären hem, att armbågarna var ok betydde såååå mycket :) Första frågan till vet Skuti var om agilityn tog slut för oss nu pga höfterna, men han menade att absolut inte nödvändigt. Så länge hennes muskler är starka går det bra att träna. Gissa om jag blev glad att höra det! Så operation "muskelknutte Malin" är i full gång. Det har den iofs redan varit länge men nu vet jag att jumppandet är inget att slarva med! Och att balansbollen inte var ett onödigt inköp. Som gjort för mej fanns det i senaste numret av agi.fi tidningen en artikel om hundens byggnad från agilityns synvinkel. Också där kom det fram att hundar med dysplasi och ortopediska problem KAN träna agility men de kommer inte att fungera optimalt. Det här är förstås synd för Malin har minsann potential... Artikeln ansåg att alla agilityförare skall göra en utvärdering på sin hunds byggnad, så det var bara att skrida till verket.. De här följande kommentarerna är alltså utgående från Dr. Debbie Gross Saunders artikel och anpassat för Malin. ______________________________________________________________ Malins front.
Malins framdel är bra. En passande vinkel på skuldran är 30-35 grader. Skuldrans rörelseräckvidd fungerar tillsammans med överarmsbenet. Större vinkel och hunden kan sträcka frambenen längre fram, dvs har lättare att hoppa och landa. Den här bilden på Maps visar (om jag har ritat strecken rätt) att hennes skuldervinkel är 37 grader.
Uppifrån sett får skulderbladen inte vara för nära varandra, 1-2 fingerbreddar skall rymmas emellan, armbågarna får inte vara för nära varandra och förbröstsbenet skall vara en tydlig knopp. På de här punkterna är allt ok. Sen har vi vristerna :) En agilityhunds vrister får gärna böja sej lite utåt. Många vallhundsraser har det och de hjälper dem att svänga snabbare. Corgin har ju mer en lite... Enligt artikeln förorsakar en mer än 20 graders vinkel i valgus påfrestning i närliggande leder, vilket gör att armbågarna, skulderbladen och tårna måste kompensera vristernas överdrivna rörelse. Ofta slits klorna ojämnt. Malins vrister hör inte till rasens värsta. Om de är mer än 20 grader vet jag inte, de berättar inte hur man mäter det... ______________________________________________________________ Ryggen
Långryggade hundar har lättare för att svänga så det finns en fördel i långryggighet, till en viss punkt. Alla vet vi att corgin har för lång rygg för att bli superstjärnor i agility. I synnerhet för långryggiga hundar är jumppa och balansbollsträning mycket viktigt. De förstärker hundens djupa muskler som skyddar den böjliga ryggen. ______________________________________________________________ Bakdelen
Från bakdelen kommer kraften att hoppa och kliva. Bra vinklar är viktigt och jag önskar Malin hade bättre. På bilden har jag försökt dra det lodräta strecket från sittbenet ner till marken. Hon har mycket muskler där på rumppan så det var inte så lätt att uppskatta var den fanns på bilden. Den här linjen skall komma framför foten, då har hunden bra vinklar. Raka vinklar betyder ofta raka knän och det ser vi ju också på henne, inte sant?
Raka vinklar och knän kan förorsaka korsbandskador, ledinflamation, problem med tår och undre rygg.
Summa summarum. Framme är allt ok, bak kunde allt vara bättre... Jag fasar nog för A-hindret som vi ännu inte har börjat träna. Det kan vara ett hinder som är svårt, och i värsta fall, farligt för henne :(